Kan berätta att vi idag varit hela dagen hos Kokkola-mommo. Dennis är på tävlingar och kommer hem för att sova endast, vilket betyder att jag är ensam igen, nästan hela veckan. Mitt tålamod med dessa två smågryn börjar vara på bristningsgränsen. Det är katastrof på övrevåningen igen. Vi har en likadan horrorkväll som igår, om inte ännu snäppet värre, båda två har skrikit hysteriskt i en timme nu. Ge upp nu för fan!
- Kommentar
- Reblogga
-
Prenumerera
Prenumenerad
Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
monstermammas 
nå hmm.. ja kan säg att bara de att du e själv me 2 barn med så liten ålderskillnad är ju tillräckligt jobbit.
Fast de int tröstar nu så är det ju ett faktum att barn int skriker för att jäklas fast man många gånger sku tro de. Är di lugn om du e där med dom i rummet?
Kram
nä, då jag e i rummet så ska vi bara umgås. Ivar han börjat rabbla opp alla han känner o fan vet jag vad han vill med det när han int kan prata?! Sen pratar vi lite o jag säger att nu e de bra, nu sover vi o e tysta, igen kan sova när nån annan ropar. Jag går ut ur rummet o sen e de världens kaos, katastrofskrik. Så vaknat Malte som just somnat o så börjar Ivar skrika. Sådär håller det på. Hela fuckig kvällen. Håller på än.
sånde ha vi haft myki me bella, hon ha helt enkelt vila att ja ska va där å de vill hon nog ännu också till en viss del men förståss ha de blivi myki lättare då hon kan prata. Om int annat så bädd ner dig där på golvet, stopp fingran i öronen och sov så han sir det? Som med allt annat finns det säkert mer perioder då dom behöver mera närhet än vanlit. Håll ut, svåraste och tyngsta jobbet är nog helt klart att vara mamma.
Ja, det sku fnka om man kunde klona sig. Det handlar lite om att välja vem som får skrika sig till sömns just nu. Jag har testat ta honom till vår säng, då är han lign men kan inte sova utan vrider och vänder sig och suckar och stönar tills malte vaknar och startar oljudet igen. Det funkade när Malte var liten att bädda ner sig i Ivars rum, han sov ju oavsett oljud när han var mindre och han. sover ju i ett annat rum. Nu däremot kan nog ingen skrika då han sover. Då blir det just såhär. Katastrof. Dethär skulle ju fubka helt bra, bara man vore två som delade på bördan..
Kanske du skulle testa helt radikala lösningar. Antingen flyttar du Malte in med Ivar eller så får Malte eget rum?Låter nog jobbigt det där. Kan ju vara en protest för att du är mycket ensam. Jag är ju en vecka i aget ensam och får nog bara vara tacksam att inte haft sådana kvällar. Visst gapade Axel där i 7-9mån innan han somnade snällt igen ensam, men W ropade bara toti toti själv. Sedan förberedde vi länge gemensam flytt så storebror var med på saken. Nu somnar de båda jättesnabbt trots att de är i samma rum.
Hoppas det löser sig. Kan du få dig fri och bara få några timmar med Ivar ev få någon annan dit till nattningen? Tyvärr finns inga manualer, bara testa sig fram. Kram.