Just nu och framtidsfunderingar

En stor sten har lyfts från mitt hjärta idag när jag skrev den sista tenten för denna period. Bra gick det, både i fysiken och kemin. Nästa period som börjar i morgon har jag tre kurser att stå i, två fysik och en kemi, varav den ena fysiken med närvaro och de andra två kurserna på distans.

Jag har lite svårt att sluta stressa över min tidsbrist med tanke på studierna. Borde ju ta det med ro. Önskar ju förståss att komma in direkt, men det är kanske ändå kanske mer än dröm än nåt annat.
Innan maj borde jag ha gått igenom, endera på egen hand eller i skola, 19 kurser (fysik, kemi, matte och biologi) så att jag ens skulle ha en ynka chans att få någålunda vettigt resultat i inträdesprovet till medicinska.
En del av kurserna har jag gått tidigare under min gymnasietid, men en stor del är helt nytt för mig. Samtidigt som det känns som ren idioti att jag aldrig på allvar läste till något prov ( för att inte tala om studentexamensproven) under gymnasietiden, känns det ganska bra att göra det nu ” på senare dar” i stället. För nu vet jag vad jag vill! Nu har jag motivation! Jag har ett mål!
Egentligen var det bara tur att jag inte gick vidare till någon skola efter min kombiutbildning utan jobbade några år och fick sen bli mamma. Det skulle säkert ha blivit nåt jag inte alls egentligen senare skulle vilja jobba med, ifall jag fortsatt. Tiden som mamma har gett mig tid att tänka och känna efter vad det är jag vill med mitt liv och hur jag vill komma mig dit.

Däremot är det ju faktiskt svårt att hitta tid för studier, när man är hemma om dagarna med sönerna ( eller med åtminstone en) och dessutom jobbar varje helg. Men det går!
Så gott som varje kväll när gossarna somnat blir det att plocka fram läroböckerna och plugga. Det kräver självdisciplin och att man håller ögonen på målet hela tiden, men i slutändan tror jag det lönar sig. Å andra sidan får jag ibland för mig, att är det faktiskt värt allt slit och känner mig lite sorgsen för att jag inte gör nåt annat än sitter vid köksbordet och ritar molekylformler var eviga kväll och funderar om barnen tar skada av att mamma inte tar tillfället i akt och tar igen lite av den enorma sömnbristen hon dragit på sig under de senaste åren.
Men sen kommer också tanken att jag måste hålla utkik efter tecken på när det blir för mycket. Så länge jag lyssnar till kroppen och följer mina instinkter tror jag det blir bra. Jag gör ju faktiskt detta frivilligt, ingen som tvingar och ingen annan än jag själv som reglerar takten!

För tillfället är jag hemma ensam med gossarna. Deras far är i Tyskland på jobbresa och kommer hem natten till lördag igen. Tur har jag min hjälpsamma familj och vänner att ty mig till är ja behöver och fammo har tex idag varit med pojkarna ikväll till gamla mommo när jag haft skola.

I morgon har Ivar dagis, jag har lite ärenden att uträtta och fredag-, lördag- och söndagkvällarna på jobb. Däremellan ska vi fira vår underbara guddotter Julia på hennes tvåårsdag, fixa gården inför vintern hade jag tänkt, och jaa – börja på med nästa periods kurser!

Annonser

7 tankar om “Just nu och framtidsfunderingar

  1. Kämpa på Pia! Tycker de e fantastiskt bra att du nu verkligen vet vad du vill, och ja, som du säger, håll ögonen på målet! Och samtidigt är du ju så klok att du förstår att hålla upp ögonen för ev tecken på att det faktiskt blir för mycket, det är bra. Och – det är ju en bestämd tidsperiod – åtminstone fram till inträdesprovet. Vad är nu egentligen några månader om du tänker på hela ditt liv?? Hellre kämpa och slita för något du verkligen vill i några månader (till att börja med, hehe :P) och sedan faktiskt göra det du vill resten av ditt liv, än att spendera 40 timmar i veckan resten av ditt liv med nåt inte egentligen vill. Kram! Och krama pojkarna 🙂

  2. Ja, i just den baran tänker jag oftast. Men sen kommer de där mörka tankarna om att kanske pojkarna skulle få det ännu lite bättre ifall jag bara koncentrerade mig på dem… Men, vi får hoppas att det inte tar så äldigt många år innan jag kommer mig in. Men lätt hänt kan det ju ta fast fyra år!? Ingen omöjlighet det heller…
    Men jag vet ju vad jag vill nu och förr eller senare ska det bli verklighet. Frågan är bara i vilken takt jag vill uppnå resultaten 😉

  3. Heja dig!
    Tror det finns många fördelar med att plugga ”senare” i livet eller efter att man fått barn. Har aldrig riktigt satsat helhjärtat på studier men hoppas kunna börja igen om nåt år, och då förhoppningvis nåt jag är riktigt intresserad av. Lycka till och kämpa på, du är grymt duktig 🙂

    • Tack snälla du! Jo, det finns massor av fördelar att plugga senare! Ialla fall har man fått fundera en stund vad det är som man faktiskt vill! Visst är det knepigare att pussla med studier och barn, men det är ett evigt pusslande med barn hur som helst, oberoende om det är jobb eller annat som skall kombineras med småbarnslivet. Blir nog bra det här 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s