Framtidsplanen som den ser ut nu

Föräldraledigheten lider mot sitt slut, närmare bestämt den 29:e denna månad, och jag har velat fram och tillbaka över vad jag känner att är rätt väg att ta just nu.

Jag har bestämt mig att fortsätta vara hemma med gossarna över sommaren, med i september återgår jag till jobbet. Pojkarna förblir dock hemma med mig om dagarna, och jag har skrivit om mitt arbetskontrakt från heltid till endast 18 timmar i veckan. I och med att mitt jobb inom restaurangbranchen är skiftesjobb, har jag möjlighet att jobba även kvällar och helger. Jag kommer att jobba fredag till söndag, var eviga vecka. Lite tråkigt med så lite familjetid alla tillsammans, men hellre så än att pojkarna skulle behöva gå till dagis. Jag skulle för inget i världen klara av att lägga en ettåring på dagvård! Den äldre som blir 2,5 till hösten kunde jag mer än väl tänka mig att lämna över åt någon annan i några timmar nu som då, men han får nog fortsätta hänga med oss om dagarna då vi ändå är hemma. Någon klubbverksamhet vore kanske inte helt fel!?

Från och med augusti kommer jag också att börja studera lite. Jag har en plan att repetera och läsa gymnasiets fördjupade kemi, fysik och biologi på aftonläroverket för att till våren 2013 söka en studieplats på Åbo universitet. Tanken är att rikta in sig på läkarstudier. Varför jag dras till vården vet jag inte, men det har alltid lockat. Nu mer än nånsin. Varför jag inte kan nöja mig med de utbildningar inom branchen som finns här i nejden vet jag inte svaren på. Jag har alltid varit lagd lite i ”allt eller inget” stilen. Just det här har jag ältat mycke och länge. Jag måste bara få göra det jag vill och känner att jag måste, annars tror jag att jag ångrar mig senare. Ångar att jag inte ens försökte.

Det jag också är fundersam över är hur i hela fridens namn skall vi orka vänta med syskon åt pojkarna tills jag är färdigutbildad?! Jag har ju redan babylängtan! (inte den andra parten dock). Det kan ju lätt hända att det tar till och med tre-fyra år innan jag ens får en studieplats! Oj oj, dessa stora val. Vem är jag? Vad vill jag? Jag tror jag är lite närmare att lista ut det i alla fall.

Annonser

5 thoughts on “Framtidsplanen som den ser ut nu

  1. Jag börjar också få babylängtan, tidigare har jag varit absolut no, no. Men jag vet att jag inte orkar nu, jag vill att de andra första ska äta, somna och klä sig själv och förstå nåt. Men när Sander är 2½-3 så sku det nog passa, men då borde jag ju sen göra min praktik för att bli klar. Och sen borde jag ju jobba lite å så att jag sku få mera pengar. Och sen är man säkert så bekväm att det inte lockar mera. Fasar mest för bekvämligheten och att det sen ändå bara blir 2 barn. Å så var det ju mannen att få med på det å, han verkar just nu väldigt nöjd med 2 =)

    • Det är just det som gnager mig också, rädslan att bli för bekväm! En trea skulle vara passligt just som du säger, där strax före den yngre blir tre. Ekonomiskt också bra, i och med att man då är berättigad till samma föräldrapenning som senast och jag knappast kommer att jobba mer än halvtid på länge. På samma gång har jag tänkt att då dessa två redan befintliga barn börjar skolan, kunde vara en annan fiffig tajmning. Inte är vi ju ändå speciellt gamla om tio år heller, om man beslutar sig för att vänta. Men å andra sidan skulle jag ha barnen nu alla inom kort, så man sedan har lov att blijust bekväm igen.. Och jag vill ju så gärna ha en stor familj..

      • Jag låna ut min amningsdyna (för sälja den ville jag inte) och så tala vi med Micke om/när det sku vara passligt för ett tredje barn. Och jag konstatera att då när Sander är 3 (jag har alltid fått minimipeng så för mig har det ingen skillnad). Men det tyckte han igen var alltför stor åldersskillnad, liksom att de första har 1 och sen följande 3. Förstår inte riktigt hur han tänkte. 3 års åldersskillnad låter som lämpligt, eller lite mera.

  2. Roligt att höra vad du har för framtidsfunderingar!:) Jag har velat fram och tillbaka i flera år och inte riktigt vetat vad jag vill göra. Ingen utbildning har känts rätt men jag troor att jag börjar ha klurat färdigt nu äntligen! Ska nog vara hemma med barnen och få de barn jag vill ha före jag fortsätter med något annat, bara det fungerar ekonomiskt då:) Nån babylängtan har inte infunnit sig här ännu riktigt;)

    • Ja, jag kunde eventuellt tänka mig att vara hemma också. Men å andra sidan har jag så grym studiemotivation så man borde väl nog utnyttja det också och inte låta den ivern gå till spillo. Sen har jag nog lite svårt att ”bara” vara hemma. Måste få göra något eget mellan varven för att orka, jag blir helt knäpp annars. Då kan man ju tänka sig att studier kunde vara en fiffig lösning på det! Annars har jag ju nog jobbat lite på sidan om hela moderskapsledigheten så att jag skulle få lite egen tid mellan varven och tänka på lite annat.. Men kul att höra att du börjar ha det på det klara med vad du vill göra med framtiden!

      Och babyfebern… den kommer 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s